It was not meant to be...

Jag har ju som sagt lite ångest nu. Inte så jävla lite faktiskt...Men ja... Jag var nere på den sista möjligheten. Det otroligt fula sjukhuslika spaet. Jag mailade. Vet ni vad de sa? "Tyvärr har vi redan fullt." Så jag är glad i själen,för egetnligen har jag ju försökt, och fått ett nej. Och jag slipper vara på ett ställe jag inte gillar. Men jag har ännu mer panik. Två nej, av två försök. Och inget ställe i K-d tar emot. För lite att göra, för få rum, osv. Och det blir ju inte bättre av att en krönikör i en tidining förra veckan skrev "Att ha en praktikant är som att vakta grannens lätt efterblivna hund..." Tack för att du underlättar för oss...

Vad nu då? Arvika eller Ekshärad... You tell me.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0