Det är som det brukar. Är någon egentligen förvånad?

Jag överväger att skita i den förbannade jävla klassfesten idag. När jag ittar på Idol så klagar jag alltid över folks självuppfattning. Vad tror de egentligen? Att de faktiskt kan sjunga? Pffft!

Jag köpte strumpbyxor igår till min kjol. Det var det första misstaget. Jag fick helt plötsligt för mig att jag hade varken lår, rumpa eller höfter och tänkte att "Strumpbyxor brukar ju alltid vara så in i helvete stora". Ja just det... Jag fick dem i alla fall upp til knäna. Good! Kan jag ju gå i kort kjol och mina strumpbyxor till knäna och se ut som varelserna i Simpor och Grodfötter. Vad trodde jag egentligen? Att jag efter 8 års tid i helt plöstsligt skulle komma i S igen? AAAAAAAAA-hahahahahahahahahahahahahaha. Hur var det med självuppfattningen sa vi?

Sen fortsatte det. Skjorta till kjolen såg för jävligt ut. Slips till skjortan som var till kjolen ut såg ännu värre ut. Väst till skjortan som var till kjolen såg fan i mig humoristiskt ut. Så nej. Jag ska vara i skolan till 17. 17 är det fördrink hos Karin. 19 ska vi gå och äta allihopa. Och jag har fortfarande inget att ha på mig. Not gonna make it. Och jag orkar inte supa mig snygg. Det skulle ju innebära en hel Bag-in-box själv. Och vem vet om ens det skulle hjälpa. Det suger verkligen att få två sidors sämsta gener. Min mormors längd (eller brist på den?), och farmors kurvor.

Screw this! I'm going home!

Kommentarer
Postat av: lys

men-.-.såna problem får du inte här sen =)

2008-09-26 @ 20:51:23
URL: http://lisettefredrikaolsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0