En pygmé bland jättar.

4-1. Så himla bra de är alltså. Vinner de bara 2 borta nu så är saken biff.
I LLA ges det inte bort några fler vinster i alla fall.
Uppfattat?


Jäkligt mycket folk var det i alla fall. Trångt som tusan.
Den där skapligt irriterande jävla rödtotten stod bakom mig i första perioden.
Jag fattar inte vad det är.
Var jag än står så kommer hon dit och ställer sig.
Det måste vara Murphys lag om allts jävlighet som spökar.
Jag tycker att hon borde elimineras från jordens yta.
Hon står bara och skriker och piper och strir hela tiden.
Inte om något vettigt heller, utan om lite vad som helst.
Spar lite syre till mig också, tack. Och min hörsel.
Och idag hade hon en jävligt lång kompis också.
Han stod bredvid på mig.
Hans armbågar var i huvudhöjd på mig, och varenda gång han klappade dunkade han armbågen i mitt huvud.
Han klappade heeela tiden.
Undra om det kan ha något att göra med att jag inte minns 2-1 målet :)

Publikvärden hatade oss också.
Jävla apa.
"Där får ni inte stå"
"Inte där heller"
"Ni får inte stå där"
 "Här får ni inte stå".
Ooooh I'm shaking in my spaceboots.
Spela roll då.
Det blir ju fullt överallt till slut.
Drygo.

Nu ska jag sova!
Lyckliga drömmar blir det.
Om sm-guldsfirande på torget.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0